Debatt: ”Det vilar ett tungt ansvar på Konsumentverket”

DEBATT. Genom att vara övernitiska och medvetet feltolka den nya lagen som om nikotinpåsar, riskerar Konsumentverket att skada folkhälsan. Det menar Karl-Åke Johansson, ordförande i konsumentdrivna föreningen NNA Sweden.


Det här är en debatterande artikel. Åsikterna är den namngivna skribentens egna. Kommentera eller kontakta redaktionen om du vill svara!

Efter lite funderande kring Vejpkollens artikel om konsumentverkets jakt på tillverkare och säljare av nikotinpåsar så har jag haft lite kontakt med Astrid Hjertaker, jurist på Konsumentverket. Hon som står som avsändare i deras rapport.

Vi hade en liten diskussion om hur verket tolkar den nya lagen. Konsumentverket menar att lagen stipulerar att ”Marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter inte får riktas särskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år”. 

Detta är vad lagen säger att företagen skall hålla dig till. Fair enough!

Men i rapporten hävdar konsumentverket att marknadsföringen i fråga om nikotinpåsar “i stor omfattning förekommer i sociala medier och att marknadsföringen i flertalet fall varit utformad på ett sätt som riskerar att attrahera en yngre målgrupp

Stor skillnad i tolkningen

Där börjar det bli problematiskt.
Det är stor skillnad på att marknadsföring är ”direkt riktad mot” och marknadsföring kan ”riskera att attrahera en yngre målgrupp”!

Denna typ av omtolkningar av myndigheter är väldigt bekymmersam och visar på dålig respekt för vår riksdag som har stiftat lagarna. Detta är baksidan av myntet med att Svenska myndigheter är fria från direkt ”ministerstyre”, där de egentligen kan ignorera lagstiftarnas intention till förmån för egen tolkning.

Fälld för fel typsnitt

I detta läge kunde jag inte låta bli att ställa lite frågor till Astrid om gränsdragningar.

Astrid Hjertaker menar att ”det är en bedömningsfråga i varje enskilt fall för huruvida en marknadsföringsåtgärd får anses vara särskilt riktat till barn eller ungdomar som inte fyllt 25 år.” samt att ”Aspekter som kan vägas in i en enskild bedömning kan däremot vara användningen av bokstäver, motiv, färger och stilarter som förknippas med ungdomskulturen”

Man kan alltså bli fälld för att man använt fel typsnitt. Så luddiga är reglerna som branschen ska förhålla sig till. Det låter dessutom som om Konsumentverket tänker gå ”all in” med att kontrollera detta. Risken är att verket kommer att bedriva en alltför övernitiskt granskning av just de här produkterna. 

Kvinnor lockas av nikotinpåsar

Men varför är det här så oroväckande?

Snuset har betytt mycket för svenska folkhälsan. Vi har en av världens lägsta andel rökare, tack vare snuset. Främst har denna förmån gällt män, då kvinnor har haft svårt att ta till sig vanligt tobakssnus. Men sedan introduktionen av nikotinpåsar har även statistiken för antalet rökande kvinnor visat på en rejäl nedgång.
Trots allt så är nikotin (utan röken) en ganska skadeslös drog, där det inte ens finns statistik som visar på någon som helst långsiktig skadeverkning som kan förkorta livet.

Blir kontraproduktivt

Att hindra rökare (i synnerhet kvinnor) att få adekvat information om produkter som kan leda dem bort från en garanterat livsfarlig vana, som rökning faktiskt är, är inte bara allvarligt utan kontraproduktivt ur ett folkhälsoperspektiv. Detta gäller även om man vill skydda den väldigt lilla andel ungdomar som kan att utsättas för ”lockelsen” att testa något som är faktiskt är ganska harmlöst.

Är nikotin värre än alkohol?

I sammanhanget är alkohol en mycket mer besvärlig substans som skapar social utslagning, skador och förkortar liv. Ändå tillåts vårt statliga monopol att målande beskriva alkoläsken Breezer Tropical Watermelon (verkligen en ungdomsinriktad produkt) som en sällskapsdryck med ”Fruktig smak med sötma och tydlig karaktär av vattenmelon, inslag av blodapelsin och örter. Serveras kyld”. Tillverkaren tillåts dessutom fritt att marknadsföra varan hur glassigt som helst via social media.

Vi har på samma sätt som med nikotinpåsar, en tydlig åldersgräns i försäljningsledet, vilket anses nog även för alkoholen. Jag kan inte förstå att det skulle vara mer allvarligt att någon lockas att bli snusare än att någon riskerar att bli alkoholist.

Stoppa gratisproverna

Visst är granskning bra. I fallet med nikotinportioner, där vi har haft en period med totalt oreglerade produkter, så är nog en ordentlig genomgång nödvändig. Gratisprover av olika beroendeframkallande substanser är exempelvis något som inte borde vara tillåtet. Här är faktiskt läkemedelsföretagen och apoteken de största syndarna: Provpåsar med deras nikotinpåsar ligger framme i korgar som vem som helst att plocka ur. Det måste vi få bort.

Granska noga men klokt

Så granska gärna, men det finns ingen anledning att övertolka lagen då det kan kan få väldigt negativ effekt och påverka rökares chanser att hitta ett bra sätt att sluta röka på. Det vilar ett tungt ansvar på Konsumentverket. Risken är att verket orsakar stor skada, framför allt ur ett folkhälsoperspektiv, om inte företagen kan marknadsföra sina produkter på ett bra sätt.

Karl-Åke Johansson
Ordförande NNA Sweden



Det här är en debatterande artikel. Åsikterna är den namngivna skribentens egna. Kommentera eller kontakta redaktionen om du vill svara!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *