Svenska regeringen kommer med stor sannolikhet att försöka stoppa det franska förbudet mot nikotinpåsar. Kammarkollegiet har nu på uppdrag av regeringen lämnat in ett förslag på en skrivelse som i mångt och mycket liknar den som regeringen lämnade in mot Spanien tidigare i år.
– Det franska förslaget om förbud mot nikotinprodukter för oralt bruk saknar tillräcklig vetenskaplig grund och står i strid medprincipen om proportionalitet, skriver Kammarkollegiet via enhetschefen Christofer Berg.
Till skillnad från Spanien, som vill sänka nikotinhalten i påsarna till under 1 mg/påse, så vill Frankrike rakt av förbjuda försäljning och tillverkning av nikotinpåsar. Förbudet ska i praktiken gälla alla orala nikotinprodukter, med undantag för läkemedel och tuggtobak. Men för att få göra detta måste man först få tillåtelse av EU-kommissionen och i förlängningen av de andra EU-länderna. Det har öppnat för den svenska regeringen att ta strid för nikotinpåsarna, en produkt som både uppfanns och tillverkas i Sverige och i stor utsträckning exporteras av svenska företag. I början av maj bad regeringen därför Kammarkollegiet, den myndighet som normalt bereder och rådgör kring juridiska frågor, bland annat på EU området, att föreslå lämpliga åtgärder. Och svaret blev tydligt.
– Sverige bör hävda att det franska förslaget riskerar att utgöra ett kvantitativt handelshinder i strid med EU-rätten och principen om ömsesidigt erkännande. Frankrike har inte visat att nikotinportioner utgör en verklig gränsöverskridande folkhälsorisk och har inte heller motiverat varför mindre ingripande åtgärder – som åldersgränser eller nikotintak – inte skulle räcka, skriver kammarkollegiet.
Röker mer än övriga EU
I dagsläget röker mellan 20 och 25 procent av den franska befolkningen, motsvarande 12 miljoner fransmän. Enligt statistik från Global Burden of Disease dör varje år närmare 60000 franska män och kvinnor av rökrelaterade sjukdomar, något som kammarkollegiet vill att regeringen tar fasta på.
– Sverige bör påminna om den dokumenterade skadereducerande effekt som nikotinportioner haft i länder som Sverige och Norge, där rökprevalens och tobaksrelaterad dödlighet är bland de lägsta i Europa. Att förbjuda sådana produkter kan paradoxalt nog motverka folkhälsomålet, särskilt för vuxna rökare som söker alternativ till cigaretter, fortsätter kammarkollegiet.
Stöd från intresseorganisationer
Kammarkollegiet har även rådfrågat ett antal svenska remissinstanser kring det franska förbudet. Svaren skiljer sig mycket mellan de tillfrågade organisationerna. Enligt tankesmedjan Tobaksfakta (som finansieras av Folkhälsomyndigheten) och Cancerfonden, är det franska förbudet helt i sin ordning.
– Tobaksfakta uttrycker sitt fulla stöd för Frankrikes förslag om ett nationellt förbud mot nikotinhaltiga produkter för oralt bruk. Förslaget motiveras av en oroande ökning i användningen av sådana produkter bland barn och unga i Europa, och bygger på aktuell forskning som visar att nikotin i sig är giftigt och starkt beroendeframkallande. Enligt Frankrike utgör nikotin en folkhälsorisk oavsett produktens form eller om nikotinet är syntetiskt eller naturligt. Därför anses ett totalförbud vara en motiverad, nödvändig och proportionell åtgärd för att skydda folkhälsan, särskilt ungdomar, menar Tobaksfakta.
”Oproportionerligt och ovetenskapligt”
De får mothugg av svenska snustillverkarföreningen som pekar på principen om skadereducering på nikotinmarknaden.
– Frankrikes argumentation kring nikotinets farlighet bygger på en föråldrad klassificering. Nyare bedömningar från Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och tyska BfR visar att nikotinportioner, särskilt de som följer svensk industristandard, inte utgör någon akut toxisk risk. CLP-förordningen, som åberopas av Frankrike, handlar om märkning av potentiellt farliga ämnen och inte om faktisk risk. Svensk Giftinformationscentral visar dessutom att produkterna mycket sällan orsakar allvarliga incidenter, skriver Svenska snustillverkarföreningen.
Kan stoppa förbudet i ett halvår
Kammarkollegiet har nu lämnat sitt förslag till regeringen som förväntas fatta beslut om hur sverige ska svara på det franska förslaget, redan innan veckan är slut.
– Reaktionen föreslås lämnas som ett detaljerat utlåtande i enlighet med artikel 6.2 i direktiv (EU) 2015/1535. Det detaljerade utlåtandet innebär att förslagets frysningsperiod förlängs till sammanlagt sex månader, samt att Frankrike har en skyldighet att besvara synpunkterna som framförs, skriver Kammarkollegiet.
