Krönika: ”Tobak och skademinimering, en ologisk omöjlighet?”

KRÖNIKA. Våra myndigheter påstår att skademinimering för rökare inte funkar, och att nedgången av den svenska andelen rökare beror på vår generösa pappaledighet. Ja, det är faktiskt så man har sagt från officiellt håll i Sverige. Inte ett ord om skademinimerande snus (eller nikotinpåsar eller e-cigaretter). Det blir ett så absurt påstående att man misstänker att våra myndigheter försöker dra oss vid näsan.
Vem vet, det kanske är så?

Tänk om Trafiksäkerhetsverket hävdat att minskningen av antal döda och skadade inom trafiken inte alls berodde på att bilar har blivit säkrare med skademinimerande åtgärder, som säkerhetsbälten, mängder av krockkuddar och deformationszoner? Att förklaringen helt enkelt är att Sverige har många föräldralediga pappor. Tror nog dom flesta hade ansett vårt trafiksäkerhetsverk som mindre begåvade alternativt undrat vad dom egentligen har i kaffet i fikarummen.

Skademinimering för allt – utom nikotin

Det märkliga är att nyttan av skademinimering tolkas olika, beroende på område.

  • I alkoholpolitiken har man bedrivit en medveten och framgångsrik kampanj sedan 70-talet med att flytta den svenska alkoholkonsumtionen från starksprit till svagare alternativ. Så skademinimering fungerar tydligen på alkoholen.
  • Inom trafiken har vi, som jag tidigare nämnt, arbetat med säkerhet inne i bilen. Men allt i trafiken, som övergångsställen, hastighetsbegränsning, cykelhjälmar, trafikljus, gång och cykelbanor, till och med körkortskrav är åtgärder för skademinimering. Därför dör färre i trafiken.
  • På sjön ska vi ha flytvästar och på isen isdubbar, vilket är skademinimering. Vi lär barnen simma i skolan. Resultatet är att färre dör när de envisas med att njuta av våra sjöar och hav.
  • Vi säljer inte farliga läkemedel utan recept, och är restriktiva mot utskrivning av antibiotika. Varför? jo, för att minimera risker och skador – skademinimering.
  • Byggnader uppförs enligt svensk byggnorm och fasta elinstallationer och VA får bara göras av behörig personal, vilket också är skademinimering. Färre skadas av felaktigt konstruerade byggnader – trots att de använder dem dagligen.

Blir vi lurade?

Listan kan göras hur lång som helst, men man kan konstatera att precis ALLT i vårt samhälle fungerar enligt en skademinimeringsprincip. Trots det så säger många av våra politiker och myndigheter att just när det gäller tobak, så är skademinimering absolut inte en fungerande väg.

Döm själva, men jag tror vi blir duperade.

För övrigt: I princip alla normalt funtade människor förstår att snus, nikotinpåsar och e-cigaretter håller rökningen nere på rekordlåga nivåer i Sverige, trots ett stort bruk av nikotin. Det är skademinimering i praktiken och räddar livet på många svenssons. Är det inte snart dags att erkänna det officiellt också?

.

Karl-Åke Johansson
Talesperson NNA Sweden

1 Kommentar till "Krönika: ”Tobak och skademinimering, en ologisk omöjlighet?”"

  1. Har också hört detta om pappaledigheten, ganska bisarrt påstående:) Hur förklarar man då att betydligt fler kvinnor än män röker? Om en på en låg nivå jämfört med övriga Europa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *