From heets to disposable vapes to a simple pod system. 39-year-old Nikita Lövheden's journey from smoker to non-smoker has been through a variety of nicotine products.
“Jag har varit rökfri i över fem år. Jag kan ta en cigarett på en fest någon gång, men jag vet att jag inte kommer att börja röka igen. Det är inte alls gott längre” säger hon när vi träffas i ett vårkallt Göteborg i en av stadens tre vejpshoppar – specialistbutiker för e-cigaretter.
- Vejpkollen collaborated with Convenience Stores Sweden News to portray Swedish nicotine consumption, beyond the statistics. This is a slightly modified version of the report against the original published in CSS News. -
She has just bought some new pods, tanks, for her e-cigarette. And some small bottles of e-liquid. They are lined up in front of her on the table.
“Alltså, det jobbiga med e-cigg är alla val och olika smaker. Jag gillar det mesta, så länge det inte blir för starkt i halsen. Det enda jag inte klarar av är tobakssmaker. Det är bara vidrigt. Eller jo, EN har jag hittat – men det var i en engångsvape och den smakade mer kaffe än tobak, när jag tänker efter” säger hon medan hon fyller tanken med något som smakar mango.
At least she hopes so. The e-juice doesn't always taste the way Nikita intended. "But as long as there's menthol in it, it usually goes well anyway," she laughs.
“Få som röker”
Nikita Lövheden talks fast. It's a contrast to the sedate calm that characterises a vejp shop at one o'clock in the afternoon. Customers usually arrive in the late afternoon. Nikita is used to a different pace, she says. After eleven years as a security guard, she changed jobs twice and now works as an assistant nurse in the transplantation unit at Sahlgrenska Hospital. A different pulse, definitely.
“Där finns det få som röker eller vejpar. Men i princip ALLA snusar, nikotinpåsar mest” säger hon. “Det är ju smidigt att slippa gå ut för att få sin kick och det luktar ju ingenting. Jag har försökt med såna också, torra, blöta och faan och hans moster, men det bara går inte. Jag blir helt konstig i munnen av snus och sånt, jag får snällt gå ut på rasterna eller vänta tills arbetsdagen är slut.
Peer pressure and neighbourhood policing
She took her first puff on a cigarette when she was 13, she says. She grew up in Partille outside Gothenburg in the 80s and 90s.
“Jag började väldigt tidigt. Tror det var mycket kompistryck inblandat där. Vi smygrökte bakom skjulen utanför skolan. Våra två kvarterspoliser var där ibland och tittade till oss. De var väl oroliga för att vi knarkade. Men de brukade småprata med oss och var väldigt trevliga. De valde väl sina strider. Att vi stod och rökte var liksom inte hela världen”
Stealing from mum
She remembers that it was easy to get cigarettes in those days. And if that was not possible, she used to steal some from home.
“Jag och en kompis rullade av mammas rulltobak. Sen fyllde vi på med något annat, torra kryddor eller sånt där jox från när man vässar pennor”
I ask if mum didn't notice anything. Smoking pencil-wax isn't the most fun, is it?
“Nej, hon märkte inget, när jag väl berättade så trodde hon först inte på mig så jag fick bevisa det. Men hon var väldigt bestämd när det gällde rökning. Hon sade, att om jag skulle skaffa cigg så skulle det bara vara via henne. Hon var rädd att jag skulle få tag på något som var spetsat med något annat” säger Nikita Lövheden.
Bigger packets - more smoking
Nevertheless, the offer was different in the shops. It was at the crossroads when tobacco laws were changing.
“Ja, herregud. Det gick ju att köpa dem en åt gången för två kronor. Och jag gillade att köpa de där små paketen med tio cigaretter. När de togs bort fick jag köpa stora paket. Då började jag röka mer också. Så det var väl inte så himla lyckat” konstaterar hon.
Successful with drugs - for a while
She first quit smoking when she was expecting her first child, without any aids or substitutes. However, she started again for a while after giving birth. Then came child number two and the same thing happened again. In 2017 she tried to quit again, partly because her husband at home thought the smell of smoke was a bit too much.
Denna gången med hjälp av läkemedlet “champix”, vareniklin. Vareniklin hämmar kroppens produktion av dopamin, något som även tar bort “njutningen” av nikotin. Det är en medicin som rekommenderas av både the public health authority and, of course, the pharmaceutical companies..
“Det fungerade faktiskt. Ett tag i alla fall. Jag slutade ganska snabbt med tabletterna. Sen rökte jag inte på ett år. Var väl inte jättekul direkt, men det gick förvånansvärt bra”
“Ciggen på festen”
It was on a trip to Egypt that she tried a puff on a more luxurious cigarette (slims). On a festive occasion. Just one, she says.
“Och det var ju lika gott som brukade vara. Och fastän jag bara skulle ta en “på festen” så slutade det med att jag rökte lika regelbundet som förr. Jag började gilla menthol-ciggen, tidigare var klick-gigaretter mina favoriter men de fanns ju inte längre.”
Click cigarettes were banned in 2016.
“Det var väl en kombination av olika saker som fick mig att byta ut cigaretterna. Efter att en kompis visade upp en IQOS med Heets blev jag lite nyfiken. Det var en drive på pressbyrån har jag för mig, och då passade jag på att köpa en. Sedan dess har jag faktiskt inte rökt, mer än vid något enstaka tillfälle.” säger Nikita.
Not for health reasons
Heets and IQOS are a variant of an e-cigarette, where tobacco mixed with glycerine is heated and vaporised. Instead of smoke, vapour is formed, dramatically reducing the amount of harmful substances. The technology was launched by Philip Morris in 2015 and is now sold in many shops alongside cigarettes. For Nikita, it was the start of a new journey. But it wasn't health or harm minimisation concerns that drove the decision.
“Nej, det där med hälsoaspekterna läste jag mig till lite senare. Jag förstår ju hur det fungerar och att det är stor skillnad på rök och ånga. “Det här är ju faktiskt mycket mindre skadligt än att röka” tänkte jag. Men det var inte det som var huvudorsaken, faktiskt. Det var att jag inte luktade rök längre, fastän jag “rökte”. Det var en viktig grej. Sen störde jag mig lite på att själva apparaten började luktade som en fimp efter ett tag. Inte hela världen, och jag försökte rengöra den ofta. Men ändå. Det funkade i alla fall. Körde med Heets i tre år, nästan.”
Feeling more important than nicotine
As with IQOS, it was chance that led her to the next thing, she says. A friend had bought a disposable vape - a miniature e-cigarette that lasts one to two days. It works by heating e-liquid (glycerine, propylene glycol, and flavourings) into a vapour. No tobacco, but with added nicotine.
“Nackdelen med Heets, åtminstone då, var att de inte gick att köpa överallt. Engångsmodeller fanns lite varstans. Det var lite av en aha-upplevelse. Heets smakar ganska likt en cigg. En vejp smakar ju nästan som godis. Jättegott. Och så river det till i halsen på ett annat sätt. För mig är det nog känslan, och inte nikotinet, som är en stor del av grejen. Om det inte vore för det så hade ju ett nikotinplåster säkert fungerat. Men nu gör det inte det, för det blir bara trist” skrattar hon.
Must not be too complicated
When we meet, she has just switched from disposable models to an e-cigarette that can be both charged and refilled with a separate e-liquid. "Disposable models are quite expensive in the long run," she says. At the same time, she doesn't want it to be too complicated.
“Nej, en e-cigg får inte vara komplicerad, tycker jag. Det ska helst inte finnas en knapp ens. Men jag gillar att kunna välja fler olika smaker. Det ska alltid vara något med kyleffekt, ice eller menthol. Sen får det inte vara för starkt, då får jag bara ont i halsen.” säger Nikita samtidigt som hon vänder och vrider på en liten tank, en så kallad podd, som hon nyligen fyllt med e-vätska. “Den behöver ju ligga och suga åt sig en stund, har jag lärt mig” säger hon, med viss otålighet.
Don't want to ban children
I ask her how her children, four of them of different ages, view e-cigarettes. And how she herself acts as a parent when it comes to smoking and other risks her children are exposed to.
“För oss har det aldrig handlat om att förbjuda det ena och det andra. Vi har däremot sagt så här: om ni inte smygröker, smygdricker eller liknande före ni fyllt arton, så betalar vi körkortet. Tyvärr hittade jag ett paket i dotterns väska som hon snott av mig. Jag var inte alls nöjd men efter det slutade hon helt och hållet faktiskt. Sen tog hon körkortet med egna pengar när hon fyllde arton. Stolt, dessutom. Samma var det med stora sonen fast då under andra omständigheter.”
“Betydligt värre saker än e-cigg”
At the same time, she believes that neither smoking nor, for that matter, vejping are among the most serious challenges for parents today.
“Jag menar, om ett barn får för sig att börja med lösnaglar för tidigt kan de förstöra nagelbanden, för resten av livet om det vill sig illa. Eller om de färgar håret och får gå i två år och må dåligt för att det inte blev bra. Vad är några bloss på en e-cigg jämfört med ångest som kan få konsekvenser långt senare i livet? Och om vi nu ska vara petiga, varför inte låta dem vejpa nikotinfritt? Vilken skada gör det, i jämförelse. Jag tycker det är viktigt att sätta saker i rätt perspektiv” säger hon när vi går ut till bilen som står parkerad utanför butiken.
She takes a puff and squints at the sun.
“Så fort det blir lite varmare brukar jag dra ut mot hav eller sjö och fiska. Det är då, och bara då, jag röker nu för tiden. På en sten vid vattnet. Och det känns helt ok. För det finns inte på kartan att jag blir rökare igen. Det är en bra känsla” säger hon innan skyndar iväg mot nästa skift.
