100 000 svenskar vejpar – men rökningen fortfarande hög bland lågutbildade

En procent, det vill säga 100 000 svenskar har använt en e-cigarett under de senaste trettio dagarna. Samtidigt röker närmare 12 procent av de svenskar som saknar gymnasieutbildning. Det visar CAN:s uppdaterade rapport om tobak och nikotinanvändande i Sverige 2021.

En procent av den svenska befolkningen har använt en e-cigarett under de senaste trettio dagarna. En tredjedel av dessa, knappt en halv procent, är dagliga användare. Flest vejpare finns i gruppen 17 till 29 år.  Där hade 5 procent använt e-cigaretter någon gång, men i de flesta fall sporadiskt. 84 procent av dessa uppgav att de använt e-cigaretter med nikotin.

En procent av användarna uppgav att de var icke-rökare, innan de använde en e-cigarett. 

“Det är vanligare att rökare av traditionella cigaretter har använt e-cigaretter under de senaste trettio dagarna, än bland de som inte röker.” konstaterar CAN i sin rapport.

”Positivt med sporadiskt vejpande”

Enligt en statlig utredning från SBU finns inget vetenskapligt belagt samband mellan e-cigarettanvändning och rökstopp i Sverige. Samtidigt visar studier från USA och Storbritannien att rökare som även vejpar gör fler lyckade försök att sluta röka. Enligt större internationella rapporter från Cochrane Reviews är e-cigaretter sannolikt mer effektiva än andra nikotinläkemedel. Karl Åke Johansson, ordförande i brukarföreningen NNA Sweden (tidigare Svenska Vejpare) menar därför att det sporadiska användandet bör ses som positivt.

“Det är jättebra att många även använder e-cigaretter som en temporär ersättning för cigaretter. Varje cigarett du inte tar är faktiskt positivt för folkhälsan. Vår vision är att så många som möjligt så småningom ska släppa cigaretterna för ett mindre skadligt alternativ. Även så kallad “dual use” är därför jättebra.” säger Karl Åke Johansson.

Lågutbildade röker mer

Idag röker mellan 5 och 7 procent av den svenska befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper – i synnerhet beträffande kön och utbildningsnivå.

Endast 4 procent av män och kvinnor med eftergymnasial utbildning (det vill säga högskola eller motsvarande) röker. Bland personer med endast förgymnasial utbildning (det vill säga endast högstadiet) ligger nivåerna på 12 procent för kvinnor och 10 procent för män. Motsvarande siffror för de med gymnasieexamen är 10 procent för kvinnor och 8 procent för män.

Fler rökare bland utlandsfödda

CANs rapport visar även på tydliga skillnader i rökvanor beroende på härkomst och bakgrund. Bland personer med utländsk bakgrund (födda utanför Sverige eller med minst en förälder född utanför Sverige) röker 13 procent av männen och 9 procent av kvinnorna.

20 procent röker då och då

Det sporadiska rökandet var betydligt högre sett över hela befolkningen. Över 14 procent av männen (13 procent bland kvinnor) i åldrarna 17-29 uppger att de röker sporadiskt, det vill säga någon gång under de senaste 30 dagarna. Sammalagt betyder det att närmare 20 procent av befolkningen antingen röker dagligen eller då och då.

Många män snusar

Statistiken för dagligt snusande visar att 26 procent av männen snsuar och 8 procent av kvinnorna. Motsvarande siffror för personer med utländsk bakgrund är 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna.

”Röker inte av sociala skäl längre”

Karl Åke Johansson menar att rökning och nikotinanvändande mer och mer handlar om medvetna val. Åtminstone jämfört med för 20 år sedan.

”De som börjar röka idag, gör det nog inte av social skäl, inte grupptryck eller för att delta snacket i rökrum och rökrutor. Går man ut för att röka så står man ofta ensam. De som börjar med nikotin gör det TROTS att de drar på sig ett socialt obehag. De gör det sannolikt för att nikoitnet ger dem en fördel, kanske för att klara sig igenom dagen.” säger Karl Åke Johansson

”Nikotin är en klassfråga”

Siffrorna tyder även på att rökning borde betraktas som en klassfråga och speglas i sociala mekanismer i samhället, menar Karl Åke Johansson.

“Rökning är en klassfråga på många sätt. Nikotin har viss effekt för att lindra symptom, exempelvis när det gäller ADHD, olika grader av autism och Parkinsons. Man kan spekulera att ju högre akademisk examen du har, desto lättare har du eller ditt barn att få en adekvat vård för neurologiska hinder. Det är viktigt att känna till hur systemet fungerar och hur möjligheterna att söka vård ser ut; föräldrar som är högutbildade kan lättare hävda sin eller barnets rätt till behandling, helt enkelt, säger Karl Åke Johansson.

Nikotin som självmedicinering

Han menar att ett högre nikotinbruk bland vissa befolkningsgrupper delvis kan förklaras av så kallad ”självmedicinering”. Studier från Storbritannien visar att personer med psykiska besvär röker betydligt mer än andra.

”Om du har lägre utbildningsgrad och kanske inte känner till vilka vårdmöjligheter du har. Då är det kanske mer sannolikt att man hittar andra metoder för att hantera sina svårigheter. Man kanske själv upptäcker att det “går” att självmedicinera med nikotin mot exempelvis ADHD, Parkinson och så vidare. Det skulle jag vilja se mer forskning på.” säger Karl Åke Johansson.

Källor:
CAN – Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2021



Gillar du Vejpkollen? Då kan du stödja arbetet med tidningen!

SWISH: 1231093830

Eller stöd kontinuerligt. Bli en Patreon (det vill säga: stödprenumerera på Vejpkollen).



Genom att bli en Patreon får du tillgång till historien bakom nyheterna, mer djupgående diskussioner och ett och annat glädjerop från redaktören!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.