“Jeg kommer aldri til å røyke igjen” - Historier fra Sverige

Hur håller svenskar sig rökfria? Den frågan ställer sig Vejpkollen och Convenience Stores Sweden i en serie reportage som går att läsa på Vejpkollen och på Nyheter om nærbutikker.

Hvem er de egentlig? Svenskene som ikke lenger røyker. Det var utgangspunktet da jeg begynte denne reportasjeserien om nikotinbruk i Sverige. Jeg ville intervjue svensker, lytte til historiene deres om hvordan de forholder seg til nikotinbruken sin - og hvordan reisen fra den første sigaretten til et røykfritt liv faktisk foregikk. Til slutt ble det åtte rapporterÅtte utsnitt av hverdagen, åtte historier om kunsten å holde seg røykfri i en tid da nikotinbruken er mer mangfoldig enn noensinne.

Men hvorfor gjøre dette? Hvem bryr seg om disse røykerne i vårt lange land i et kaldt hjørne av verden?

Sverige røyker nesten ikke lenger

Artikkelserien er egentlig et forsøk på å forstå realitetene bak påstanden om at Sverige snart vil være “et røykfritt land”. Det er en påstand som er mye brukt, ikke minst av dem som tar til orde for skadereduksjon som en metode for å redusere skadene røyking forårsaker på verdensbasis. For selv om en halv million svensker fortsatt røyker, representerer de bara 5 procent av den voksne befolkningen. Dette er virkelig lavt. I henhold til WHOs og EUs kriterier er det på grensen til definisjonen av “røykfri”. Dette er det “store målet” til WHOs tobakkskonvensjon, en överrenskommelse som såg dagens ljus för över 20 år sedan. Men trots att rökningen minskar i många (väster)länder så går det snabbare i Sverige. Mycket snabbare till och med. Vi ligger långt före alla andra.

Tøff antirøykepolitikk?

Jeg spurte en gang nylig en innflytelsesrik lege som jobber med tobakksforebygging i Sverige, hva han trodde dette skyldtes. Han opptrer ofte som ekspert på seminarer i regi av tankesmien Tobaksfakta og som debattant i ulike medier. Ifølge ham, og mange andre aktivister i anti-tobakksbevegelsen, Sveriges lave røyketall skyldes streng lovgivning og svært vellykket tobakksforebygging: forbud, flere forbud og en god dose stigmatisering. Ifølge en samlet antitobaksbevegelse har røykingen forsvunnet på grunn av en streng og restriktiv tobakkspolitikk, som antitobaksbevegelsen tilfeldigvis har tatt til orde for i flere tiår.

Ikke en god forklaring

Problemet med den forklaringen er at Sverige ikke har vært alene om å føre en hard linje mot røyking. Vi har sett lignende lovgivning i mange andre land, stort sett alle europeiske land har strenge regler på plass, regler som er basert på WHOs tobakkskonvensjon. EU-gjennomsnittet er 23 prosent røykere. I Sverige är det alltså 5 procent. Bland unga är siffrorna ännu lägre. Hårda regler verkar inte var nyckeln här, utan det är uppenbarligen något annat. Också.

Hvilken rolle spiller snus?

Sum de fleste vet allerede at mange i Sverige bruker snus. Nesten 20 prosent av mennene. 10 prosent av kvinnene. Blant unge mennesker, hvor mindre enn 2 prosent røyker daglig, har rökningen fortsatt minska i takt med att bruket av nikotinpåsar och e-cigaretter ökar. Bruket av e-cigaretter och vitt snus märks i synnerhet bland unga kvinnor, en grupp som i Sverige alltid har rökt mer än männen.

En alternativ forklaring på hvorfor så få røyker i Sverige synes å være opptattheten av alternativer til sigaretterbåde blant voksne og unge. Vi ser en lignende mønstre i Norge. För den som höjer blicken ytterligare och tittar på länder som Storbritannia, New Zealand og Japan kan du se en lignende mønstre som i de nordiske landene. Et unntak er Finland, der svensk snus ikke har vært tillatt å selge på 20 år og e-sigaretter er underlagt strenge restriksjoner gjennom en smaksforbud. I Finland røyker 14 % av befolkningen. Nylig droppet imidlertid den finske regjeringen salget av nikotinposer, med den begrunnelse at regulere dem som tobakksprodukter.

En vellykket kombinasjon

Jag tror personligen att förklaringen till våra låga röktal i Sverige inte är så enkel att den går att finna i varken det ena eller det andra. Bakom de där 5 procenten döljer sig tusentals komplicerade berättelser. Det handlar inte bara om en “anti-röklinje” inom politiken ELLER att tillgången till alternativa nikotinprodukter varit utbredd. Det handlar snarare om reaktioner och interaktioner, ibland i linje med politiken, ibland som en motreaktion mot politiken, ibland helt bortom politiken. Hur många rökande svenskar blev nyfikna på snus och nikotinpåsar sedan røykeforbudet på puber ble et faktum? Hvor mange 20-åringer har fått med seg en glatt og fargede engangssigarer i nærbutikken når de går på fest, bare fordi de ser bedre ut enn begge sigarettene i nærbutikken? Dette betyr nok mer enn våre myndigheter noensinne vil akseptere. Men det är inte mindre verklighet bara för det. Statistiken talar för att cigaretterna i slutändan trängs undan, till förmån för rökfria nikotinprodukter. Vare sig vi vill det eller inte.

Nytelse og stigmatisering

Vattnet alltid söker den enklaste vägen nedför berget. Niktonbruk har många dimensioner. Det band som många har till rökningen handlar inte bara om ett beroende av nikotin. Det handlar lika mycket om en social knytpunkt, om självförtroende, självbild och givetvis njutning. Vi pratar sällan om rökning som något TREVLIGT, bara som en dålig vana. Det är en väldigt snäv bild, en stigmatisering, driven av en ideologisk kampen mot tobakksindustrieni som inte lämnar plats för vare sig empati eller förståelse för vad rökningen egentligen betyder för en individ. Det vittnar tyvärr också om en ganske skjevt syn på menneskets natur och en väldigt förenklad bild av verkligheten.

Avhengighet - synke eller svømme?

Personene i portrettene forteller om disse fordommene. Mange får høre at de “jukser” og at de egentlig ikke har sluttet å røyke, at de har “byttet ut en avhengighet” med en annen. Og det er smittsomt. Ifølge studier, er dette ijustering et av de vanligste hindrene for en røyker som ikke klarer å slutte å røyke. Kanskje verdt en artikkelserie i seg selv? Hvem vet, kanskje?

Att sluta röka handlar, för många, om att göra upp med sina laster. Att acceptera dem. För en del är det lättast att bara kasta dem överbord, men för andra handlar det om att vikta om bördan. Alternativa nikotinkällor är ett av många sätt att låta “vattnet flöda”, utan att täppa till viktiga utlopp som orsakar fördämmingar. Att låta lasten bli en flythjälp, istället för en börda. Detta, om något, borde fler rökavänjare och opinionsbildare ta fasta på, istället för att aktivt motvirke det.

Historier fra ikke-røykere

I skrivende stund raser debatten om ulike restriksjoner på nettopp de produktene som er sentrale for menneskene i portrettene. Handler det ikke om om skatt det handler om smakforbud eller markedsføringsforbud. I Sverige har våre politikere stemte ned alle slike tiltak, senast 2022. Men detta kan givetvis ändras med kommande regeringar.

I de berättelser som jag försöker lyfta fram, spelar tillgången jordgubbssmakande e-cigaretter, citrusdoftande snus och bärsöta nikotinpåsar en avgörande roll. Liksom tobakssmakande snus. Det handlar om mammor, pappor, farmödrar, farfäder, söner och döttrar som inte röker längre. I ett land som nästan är rökfritt.

Stefan Mathisson
Reporter og sjefredaktør
Vejpkollen

---

Vejpkollen har samlet rapportene under overskriften “Røykfritt land”. (åpnes i en ny fane!)

---

Og her kan du lese varianter av reportasjene i Convenience Stores Sweden News:

Björn Åslander - e-Cigg - “Det må smake som røyk”

Nikita Lövheden i Partille - e-sigaretter og røyk - “Tåler ikke tobakkssmak”

Therese Johansson - fra W.A.S.P. til nikotinposer - “En dag vil jeg også slutte med nikotin”

Håkan Friedrich - Etter 40 år gikk han over til e-sigaretter og nikotinposer‘

Miirza Kadovic - E-cigaretter - samme følelse som kaffe - men sunnere og billigere

Kent Andreasson - Klarer seg godt uten sigaretter - men ikke snus

Amanda Seguel - Hun er ikke bekymret for nikotinavhengighet

IQOS hjalp henne med å slutte å kjøpe sigaretter