Över 200 miljoner människor beräknas i dag använda e-cigaretter, upphettad tobak, snus eller nikotinpåsar. Samtidigt syns samma mönster i allt fler länder: användningen av rökfria alternativ ökar medan rökningen minskar. Det konstaterar Knowledge Action Change i årets rapport om utvecklingen kring rökfritt nikotin globalt.
Rökfria nikotinprodukter har på drygt två decennier gått från en relativt liten företeelse till en betydande del av den globala nikotinmarknaden.
Det är en av huvudslutsatserna i Global State of Tobacco Harm Reduction 2026, som ges ut av den brittiska organisationen Knowledge Action Change (KAC).
Enligt rapportens beräkningar finns omkring 129 miljoner användare av e-cigaretter och knappt 49 miljoner användare av upphettad tobak globalt. Till detta kommer användare av snus och nikotinpåsar, där det fortfarande saknas tillräckliga data för en motsvarande global uppskattning. KAC bedömer ändå att det sammanlagda antalet användare av rökfria nikotinprodukter nu överstiger 200 miljoner.
Sett i relation till världens cigarettrökare motsvarar det ungefär 20–25 procent. Det är enligt KAC en nivå där de rökfria produkterna blivit tillräckligt utbredda för att kunna påverka rökningen även på befolkningsnivå.
– Rökfria nikotinprodukter är inte längre marginella. De har blivit en strukturell del av den globala nikotinmarknaden och innebär en betydande möjlighet att förbättra folkhälsan, skriver rapportförfattaren Harry Shapiro i en kommentar till rapporten.
Samma mönster i 28 länder
I rapporten har forskarna sammanställt utvecklingen av rökning och användning av rökfria nikotinprodukter i 28 länder mellan 2010 och 2025.
Gemensamt för länderna är att kurvorna rör sig åt olika håll: rökningen minskar samtidigt som användningen av e-cigaretter, snus, nikotinpåsar eller upphettad tobak ökar. Författarna betonar samtidigt att befolkningsdata i sig inte kan visa att enskilda rökare faktiskt har bytt produkt.
I Sverige, Norge, Island, Nya Zeeland och Storbritannien har kurvorna redan korsat varandra. Där är användningen av rökfria nikotinprodukter nu större än rökningen.
– Det här är substitution i praktiken, och det är goda nyheter för både individers hälsa och folkhälsan, skriver Harry Shapiro.
Vilka produkter som tagit över skiljer sig däremot kraftigt mellan länderna. E-cigaretter spelar störst roll i bland annat Storbritannien, Nya Zeeland, USA och Kanada. I Japan och Sydkorea är upphettad tobak betydligt viktigare. I Norden dominerar i stället snus och andra orala nikotinprodukter.
Sverige sticker ut
Sverige får ett eget avsnitt i rapporten. Här kopplar författarna den låga rökningen till den sedan länge omfattande användningen av snus.
Rapporten hänvisar bland annat till EU:s cancerprofil för Sverige, där dödligheten i cancer ligger under EU-genomsnittet. Förekomsten av lungcancer bland svenska män anges till 39 fall per 100 000 invånare, jämfört med EU-genomsnittet på 95. Samtidigt lyfter författarna forskning som uppskattar att omkring 3 000 dödsfall om året undviks genom att snus har ersatt cigaretter.
Utvecklingen ligger i linje med den svenska statistik som Vejpkollen tidigare rapporterat om: rökningen har fallit till historiskt låga nivåer samtidigt som användningen av framför allt snus och nikotinpåsar är betydligt större.
Utvecklingen sker främst i rikare länder
Men det globala skiftet är långt ifrån jämnt fördelat.
Av de 28 länder där KAC hittar de tydligaste tecknen på att rökfria produkter ersätter cigaretter är 27 höginkomstländer. Malaysia är det enda landet i gruppen som klassas som ett övre medelinkomstland.
Samtidigt bor en stor del av världens rökare i låg- och medelinkomstländer. Där är alternativen ofta förbjudna, svåra att få tag på eller betydligt dyrare än cigaretter. Enligt rapporten kostar engångsvejpar i dessa länder i genomsnitt omkring 2,5 gånger mer än de billigaste cigaretterna.
– I de flesta låg- och medelinkomstländer, där 80 procent av världens rökare bor, är cigaretter fortfarande det billigaste nikotinalternativet, konstaterar Harry Shapiro.
Fler förbud trots växande användning
Samtidigt pekar rapporten på en motsatt politisk utveckling. Sedan 2025 har fler länder infört förbud, nikotintak, smakbegränsningar och skatter på alternativa nikotinprodukter.
Harry Shapiro pekar bland annat på Danmark, där den nya gränsen på nio milligram nikotin per påse väntas slå ut en stor del av det befintliga utbudet. Han lyfter också att minst tio länder infört nya förbud mot rökfria nikotinprodukter under den period som rapporten granskar.
Även inom EU pågår samma dragkamp. Rapporten tar upp hur Sverige tillsammans med bland andra Rumänien, Tjeckien, Kroatien, Grekland och Italien protesterat mot Spaniens planer på ett nikotintak på 0,99 milligram per påse och omfattande smakbegränsningar. Länderna har bland annat varnat för konsekvenser för både den fria rörligheten och folkhälsan.
Det är en utveckling som Vejpkollen återkommande rapporterat om inför EU:s kommande revidering av tobaksdirektivet, TPD, och förhandlingarna om gemensamma nikotinskatter. EU-kommissionen har bland annat föreslagit en gemensam minimiskatt på nikotinpåsar som ligger betydligt över dagens svenska nivå.
Rökningen minskar – men långsammare
Bakom rapportens argumentation finns samtidigt ett fortsatt globalt problem. WHO:s egna siffror visar att cigarettrökningen minskat från 22,4 procent av världens vuxna år 2000 till 14,9 procent 2024. Men minskningstakten har bromsat in.
I delar av Afrika, Mellanöstern och Asien väntas antalet rökare dessutom vara högre 2030 än det var år 2000, bland annat till följd av befolkningsökningen.
KAC:s slutsats är därför att traditionell tobakspolitik inte ensam räcker för att få ner rökningen i samma takt över hela världen.
– Cigaretterna kommer att finnas kvar länge. Men trots det politiska motståndet är miljontals människor redan på väg bort från rökningen. När rökfria alternativ till slut får övertaget är därför inte en fråga om ifall, utan om när, skriver Harry Shapiro.
