Förbud mot smaksättningar, neutrala förpackningar, hårdare reklamregler och samma lagstiftning för alla nikotinprodukter. Det är några av de krav som svenska folkhälsoorganisationer och experter lyfter fram i sina svar till EU-kommissionens konsultation om det kommande tobaksproduktdirektivet TPD3.
Vejpkollen har gått igenom de svenska remissvaren inför revisionen av tobaksproduktsdirektivet, TPD. Trots att organisationerna representerar olika verksamheter återkommer många av samma förslag.
Bland de vanligaste kraven finns ett förbud mot smaksättningar i både e-cigaretter och nikotinpåsar, standardiserade eller neutrala förpackningar, skärpta regler för marknadsföring – särskilt i sociala medier – samt att alla nikotinprodukter ska omfattas av samma regelverk som traditionella tobaksprodukter. Flera organisationer vill också ge medlemsländerna möjlighet att införa ännu hårdare nationella regler än vad EU beslutar.
”Industrin har anpassat sina strategier”
Industrins roll återkommer som ett genomgående tema i remissvaren.
Organisationen A Non Smoking Generation menar att tobaksindustrin medvetet har anpassat sina strategier för att skapa en ny generation nikotinanvändare.
– Tobaksindustrin har anpassat sina strategier för att upprätthålla och utöka nikotinberoendet bland unga, skriver organisationen.
Även Cancerfonden beskriver hur dagens lagstiftning gjort det möjligt för industrin att etablera nya nikotinprodukter.
– Luckor i den svenska regleringen har skapat kryphål som tobaksindustrin har kunnat utnyttja, skriver Cancerfonden.
Flera organisationer hänvisar också till WHO tobakskonvention och betonar att den framtida lagstiftningen måste skyddas från inflytande från tobaksindustrin.
Avvisar skadereducering
En annan gemensam nämnare är synen på skadereducering. Hjärt-Lungfonden skriver uttryckligen att begreppet inte bör finnas med i den kommande lagstiftningen.
– Alla hänvisningar till begreppet skadereducering bör tas bort, skriver organisationen och menar att e-cigaretter och andra rökfria nikotinprodukter inte minskar skadorna av rökning utan i stället riskerar att öka den totala nikotinanvändningen, särskilt bland unga.
En annan bild än användarnas
Organisationernas beskrivning skiljer sig samtidigt tydligt från den bild som många svenska användare gav i sina egna remissvar till EU-kommissionen. I Vejpkollens tidigare genomgång beskrev många privatpersoner hur e-cigaretter och framför allt nikotinpåsar hjälpt dem att sluta röka eller att undvika återfall till cigaretter.
Den bilden delas inte av flera av de svenska folkhälsoorganisationerna.
Tobaksfakta skriver exempelvis att det saknas vetenskapligt stöd för att rökare bör erbjudas rökfria nikotinprodukter för att sluta röka.
– Det finns inga vetenskapliga belägg för att rökare bör erbjudas alternativa nikotinprodukter för att sluta röka. Tvärtom visar forskning att användning av e-cigaretter och snus ökar risken för att börja röka eller bli dubbelanvändare, skriver organisationen.
Stör behandlingsmodellen
Även Tobaks- och nikotinpreventionskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro avvisar tanken att nikotinpåsar har en roll i rökavvänjning. Kliniken menar att produkterna istället försvårar “behandlingen” genom att upprätthålla nikotinberoendet och öka risken för både dubbelanvändning och återfall till rökning. I stället pekar man på etablerade metoder som beteendeförändring, läkemedelsbehandling och stöd från tobaksavvänjare.
– Vi ser inget behov över huvud taget av att använda nikotinpåsar för att hjälpa rökare att sluta röka. Tvärtom komplicerar de vår metodik genom att upprätthålla ett beroende och öka risken för dubbelanvändning och återfall till rökning, skriver kliniken.
Reds kommentar: Flera skattefinansierade organisationer
Flera av organisationerna som citeras i artikeln ingår i den ideella tankesmedjan Tobaksfaktas medlemsnätverk, där de gemensamt bedriver opinionsbildning i tobaks- och nikotinfrågor.
Tobaksfakta finansieras bland annat genom statliga organisationsbidrag för tobaksförebyggande arbete, medlemsavgifter samt bidrag från regioner, stiftelser och fonder.
Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden finansieras huvudsakligen genom gåvor från privatpersoner och företag, medan flera andra organisationer i nätverket, däribland A Non Smoking Generation och Läkare mot Tobak, får statliga organisationsbidrag för sitt tobaksförebyggande arbete.
Tobaks- och nikotinpreventiva mottagningen vid Universitetssjukhuset i Örebro är en regiondriven specialistmottagning inom Region Örebro län och finansieras som en del av den ordinarie hälso- och sjukvården.
