Nya studier visar att vitt snus påverkar munslemhinnan på ett annat sätt än traditionellt snus. Samtidigt växer intresset för hur produktutveckling kan minska irritationerna – en fråga som entreprenören Bengt Wiberg drivit i flera år.
Personer som använder vitt snus utvecklar slemhinneförändringar mer sällan än personer som använder traditionellt portionssnus. Det visar en ny klinisk studie från forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt visar studien att vitt snus orsakar andra förändringar än traditionellt snus i munhålan.
Nästan 300 deltagare
Studien omfattade 272 personer uppdelade i tre grupper: användare av tobaksfria nikotinpåsar, användare av traditionellt portionssnus och en kontrollgrupp som inte använde någon av produkterna. Rökare, samt de som använde nikotinläkemedel, fick inte delta i studien. Forskarna undersökte deltagarnas munslemhinna och tandstatus genom kliniska undersökningar.
Resultatet visade att förändringar i slemhinnan var vanliga i båda snusgrupperna, men vanligare bland användare av traditionellt snus. 79 procent av användarna av nikotinpåsar hade någon form av lokal förändring, jämfört med 89 procent bland snusanvändarna. Dessutom var förändringarna generellt mindre omfattande hos användarna av tobaksfria påsar.
Olika typer av förändringar
Förändringarna uppstod nästan uteslutande där påsen placerades under läppen. Däremot såg forskarna inga tydliga skillnader mellan de tre grupperna när det gällde karies, tandstatus eller andra mer generella mått på munhälsa.
En viktig skillnad var dock att användare av tobaksfria nikotinpåsar oftare uppvisade rodnad i slemhinnan (erytem) och rapporterade fler besvär i munnen. Bland användare av traditionellt portionssnus var det istället vanligare med hyperkeratos – en förtjockning av slemhinnan eller snuslesisioner/snusförändringar som det vanligtvis kallas.
Resultaten innebär inte nödvändigtvis att nikotinpåsar orsakar varken färre eller värre skador än traditionellt snus. Snarare tyder studien på att produkterna påverkar munslemhinnan på olika sätt. Rodnad och irritation är ofta tecken på en pågående inflammatorisk reaktion, medan hyperkeratos är en vävnadsanpassning som utvecklas över längre tid.
Forskarna undersökte även gingival retraktion, det vill säga tillbakaddraget tandkött, men hittade inga statistiskt säkerställda skillnader mellan snusgrupperna.
”Mindre skadligt än rökning”
Samtidigt betonar forskarna att de lokala slemhinneförändringar som observerats hos både snusare och användare av nikotinpåsar måste skiljas från de sjukdomar som sedan länge är kopplade till rökning.
“Cigarettrökning är tydligt förknippad med en ökad risk för bland annat tandlossning, tandköttsinflammation, karies och cancer i munhålan. För svenskt portionssnus har epidemiologiska studier däremot inte kunnat visa något samband med sjukdomar som karies, tandlossning eller cancer i munhålan och svalget. De lokala slemhinneförändringar som kan uppstå är därför en annan typ av påverkan än de allvarliga sjukdomar som förknippas med rökning”, skriver forskarna.
”Ska inte accepteras”
För Bengt Wiberg, grundare av Stingfree AB, är skillnaden mellan att röka och snusa viktig, inte minst då många använder oralt nikotin som ett ett verktyg för att hålla sig rökfria. Han har samtidigt arbetat länger med frågor som rör munhälsa vid användning av både snus och nikotinpåsar utifrån ett skadereducerande perspektiv, inom snuskategorin. Och han menar att lokala irritationer inte bör avfärdas bara för att produkterna har lägre hälsorisker än cigaretter.
“Irritation och slemhinneförändringar ska inte accepteras som en oundviklig kostnad för den som byter från cigaretter till nikotinpåsar. Det är ju anmärkningsvärt att så många, särskilt unga mäönniskor, har försändringar som kan leda till problem i framtiden. Om vi kan minska den lokala vävnadsirritationen genom bättre produktdesign tar vi också bort ett av de sista hindren för riktig skademinimering”, säger Bengt Wiberg till Vejpkollen.
Enligt Bengt Wiberg handlar irritationerna sannolikt om flera samverkande faktorer. Han hänvisar bland annat till forskning som pekat ut högt pH-värde, mekanisk friktion mot tandköttet och vissa smakämnen som möjliga orsaker bakom lokala slemhinneförändringar.
“Ett högre pH-värde gör att nikotinet tas upp effektivare genom munslemhinnan, men kan samtidigt öka den lokala irritationen” säger Bengt Wiberg.
Får stöd av tidigare studie
Studien från Karolinska stärker också resultaten från en annan, mindre studie som Vejpkollen rapporterade om tidigare i år. Där testades en ny typ av nikotinpåse med en skyddande barriär mot tandköttet under fem veckor. Testpersonerna bestod då av snusande tandläkare och själva påsen är en uppfinning som Bengt Wiberg lanserade, sedan han själv fått problem med tandköttet efter år av snusande.
Deltagarna i studien rapporterade mindre irritation, färre slemhinneförändringar och minskad inflammation i tandköttet. Studien var liten och saknade kontrollgrupp, men resultaten pekade på att själva konstruktionen på påsen kan ha stor betydelse för hur munslemhinnan påverkas.
“För de flesta användare betyder det som syns i badrumsspegeln varje morgon mer än abstrakt hälsostatistik. För den som slutade röka för flera år sedan är den långsiktiga hälsovinsten redan ett avklarat kapitel – då blir den synliga irritationen på tandköttet här och nu ett högst verkligt och akut problem” säger Bengt Wiberg till Vejpkollen.
Efterlyser långtidsstudier
Forskarna bakom den svenska studien efterlyser nu större långtidsstudier för att bättre förstå hur olika typer av nikotinpåsar påverkar munhälsan över tid. I dagsläget pågår även en studie vid Göteborgs universitet som utforskar rodnader och irritationer som uppkommit efter att flera användare rapporterat akuta förändringar under läppen efter att ha använt nikotinportioner.
Studien från Karolinska institutet finansierades genom medel från Folktandvården.
