EU-parlamentet röstade i veckan ned både EU-kommissionens förslag om nya minimiskatter på nikotinprodukter. Samtidigt röstade man ner en rapport som för första gången skulle ha erkänt att olika nikotinprodukter innebär olika hälsorisker. Resultatet hyllas av vissa konsumentorganisationer – men väcker samtidigt oro bland förespråkare för skadereducering.
När EU-parlamentet samlades i Strasbourg för att ta ställning till den omdiskuterade revideringen av Tobacco Excise Directive (TED), EU:s tobaks- och nikotinskattedirektiv, slutade omröstningen med ett ovanligt dubbelnej.
Först röstades parlamentets egen kompromissrapport ned med siffrorna 320 mot 308. Kort därefter avvisades även EU-kommissionens ursprungliga förslag med bred marginal: 439 ledamöter röstade nej, medan 181 röstade ja.
För många användare av e-cigaretter, nikotinpåsar och andra rökfria nikotinprodukter kan resultatet framstå som en seger.
– Det här är ett tydligt avvisande av kommissionens missriktade försök att införa högre skatter på produkter med betydligt lägre risk än cigaretter, säger Michael Landl, chef för konsumentorganisationen World Vapers’ Alliance i ett pressmeddelande.
Enligt Landl visar omröstningen att det saknas stöd för EU-gemensamma minimiskatter på rökfria nikotinprodukter.
– Beskattningen bör spegla de relativa riskerna och uppmuntra rökare att byta till mindre skadliga alternativ, säger han.
Rapporten som splittrade parlamentet
Bakom omröstningen låg ett kompromissförslag framtaget av den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Kubín.
Rapporten innehöll två centrala delar.
Den första gällde själva skattenivåerna. Förslaget innebar lägre minimiskatter än EU-kommissionens ursprungliga modell för flera nikotinprodukter, men innehöll samtidigt nya skatter även för e-vätska och nikotinpåsar.
Den andra delen väckte desto större uppmärksamhet.
För första gången i ett officiellt EU-dokument slogs det fast att olika nikotinprodukter innebär olika hälsorisker och därför bör behandlas olika i lagstiftning och beskattning.
Principen brukar sammanfattas som ”lägre risk – lägre skatt”.
Vejprörelsen oenig
Just den delen gjorde att omröstningen väckte blandade reaktioner även bland organisationer som normalt står på samma sida i debatten.
Den Brysselbaserade skribenten och skadereduceringsförespråkaren Peter Beckett menar att parlamentet missade en historisk möjlighet. I en kommentar inför omröstningen beskrev han skrivningen om relativa risker som den första i sitt slag från någon EU-institution.
”Jag kan inte motsätta mig en rapport som äntligen ger mig det jag kämpat för i över ett decennium: ett officiellt erkännande av att vissa nikotinprodukter är extremt skadliga medan andra inte är det” skriver Beckett i tidningen Clearing the Air.
Samtidigt var han kritisk till de skattehöjningar som rapporten också innehöll.
Därmed uppstod en ovanlig konflikt inom skadereduceringsrörelsen: skulle man acceptera högre skatter för att få ett principiellt erkännande av skillnaden mellan cigaretter och rökfria alternativ – eller avvisa hela paketet?
Oväntad allians fällde rapporten
Rapporten föll till slut efter att ledamöter från flera olika politiska grupper röstat nej av helt olika skäl.
Socialdemokrater, de gröna och delar av liberalerna motsatte sig skrivningarna om relativ risk och skadereducering.
Samtidigt valde franska nationalister från partiet Rassemblement National att inte stödja rapporten eftersom den fortfarande innehöll nya skatter på vejp- och nikotinprodukter.
Resultatet blev att kompromissen saknade majoritet.
Nu avgör medlemsländerna
Trots uppmärksamheten innebär omröstningen inte att frågan är avgjord.
Till skillnad från många andra EU-regler beslutas skattefrågor genom enhällighet mellan medlemsländerna. EU-parlamentets roll är i praktiken rådgivande och medlemsstaterna kan välja att bortse från parlamentets rekommendationer.
Förhandlingarna fortsätter därför nu i ministerrådet, där länderna redan är djupt splittrade.
Samma länder strider om budgeten
Konflikten påminner dessutom om den större maktkamp som just nu pågår kring EU:s långtidsbudget för åren 2028–2034.
På ena sidan står Sverige tillsammans med bland annat Nederländerna, Österrike, Finland och Tyskland. Länderna vill begränsa EU:s utgifter och motsätter sig kraftiga budgetökningar.
– Sverige är ingen bankomat, sade statsminister Ulf Kristersson till Hallandsposten, under veckans toppmöte i Bryssel.
På den andra sidan återfinns bland annat Spanien, Polen, Grekland och flera baltiska länder som vill se större gemensamma satsningar.
Även i diskussionerna om nikotinskatter har liknande skiljelinjer blivit allt tydligare. Länder som Sverige, Grekland, Italien och Tjeckien har tidigare uttryckt skepsis mot höga EU-gemensamma skatter på rökfria nikotinprodukter, medan andra medlemsstater vill se en mer omfattande harmonisering.
För användare av e-cigaretter, nikotinpåsar och andra rökfria alternativ innebär veckans omröstning därför framför allt en sak: striden är långt ifrån över.
