Kombinationen av att vara professionell sångare och storrökare var väl inte helt lyckad – åtminstone inte för rösten. Fyra gånger 45 minuter bakom mikrofonen, kväll efter kväll. Släng dessutom in mediciner som sänker immunförsvaret på det och du får en cocktail som gjord för att bråka med stämbanden. Efter år av återkommande röstproblem stod musikern och producenten Christopher Stone Kärnsund inför ett vägskäl. Lösningen blev att fimpa. Nu vejpar han istället.
Christopher Stone Kärnsund har levt med musik i hela sitt liv. Han är summan av att mixa en professionell sångerska på legendariska ”The oriental hotel” i Bangkok och en svensk instrumentbyggarfamilj. Mor och far alltså. Mamma från Filippinerna och pappa från Högsbohöjd.
– Jag har spelat och sjungit hela livet. Absolut. Det fanns piano, gitarr och annat inom räckhåll överallt. När man har damp så pillar man på saker, och senare fick jag ta pianolektioner och så, säger Christopher.
Mer producent i studion
Han tar emot i sin musikstudio belägen ute på landet i Kungsbacka kommun. Sett till tid är producentrollen, att spela in och producera andra artister här, idag lejonparten av hans sysselsättning. Sett till ekonomi så är det ungefär 50/50 det och alla gig han gör. Tänk pianobarunderhållning, fast modell större. Christopher kan ha 2000 glatt skrålande i publiken när han spelar på exempelvis högfjällshotellet i Sälen eller Gothia Towers i Göteborg.
– Då får man bälta på helt enkelt. Det blir inte så mycket finlir i slutet av en sån kväll, ler Christopher.
Lärling hos Paulo Mendonca
De första stegen ut på scenerna togs redan i tonåren. Ett band med kompisar som spelade någon hemmasnickrad variant av hårdrock, lite Green Day, Nationalteatern och annat som kunde falla dem in.
– Och så ville jag samtidigt spela blues, liksom. Det blev rätt märkliga kontraster i det där bandet. Vi sög ju såklart, skrattar han.
Men musiken skulle ta mer fart på allvar via musikgymnasium och klasskamrater lika nernördade på musik som han själv. När han senare började som lärling hos världsberömda funkprofilen Paulo Mendonca i slutet av 2000-talet fick han tillgång till studiomiljö och lärde sig producentyrket från grunden.
– Man kan aldrig sluta utbilda sig. För musik är ju så jävla flytande. Det händer ju grejer hela tiden. Så man är aldrig riktigt klar, konstaterar Christopher.
Det var även Mendonca som satte ihop Christopher med ett bokningsbolag. Sedan dess har det blivit 2000 gig genom åren. Minst, konstaterar Christopher.
Rökt sedan tidig tonår
Men livet som heltidsmusiker och sångare har ett pris. Särskilt när det kombineras med en vana som cigaretter, som följt honom sedan tonåren.
– Jag var 14 år när jag började röka. De första åren hade man väl inte råd med ett paket om dagen, men sedan gymnasietiden har det nog blivit det.
Christopher kallar rösten för hans absolut främsta resurs. Kan man kompa sig själv hjälpligt med ett instrument men sjunga bra så kan man komma långt. Men tvärtom är svårt, resonerar han.
– Det är ju svårt att fånga en publik med att sitta och spela tvärflöjt i ett hörn även om du är skitduktig liksom.
Nu vet alla som sett honom att Christopher själv kan sitt instrument betydligt mer än ”hjälpligt”. Men citatet får nog tolkas som att menas generellt.
”Jag har haft våldsamma problem med rösten”
Fler gig har inneburit mer påfrestning på stämbanden och de där 20 cigaretterna om dagen har inte gjort saker enklare. Till det har Christopher psoriasis och får ta sprutor för det som sänker immunförsvaret. Att han dessutom har ADHD, som han själv väljer att kalla damp, innebär andra mediciner som kan göra munnen torr. För några år sedan började problemen bli så allvarliga att de fick konsekvenser.
– Jag har haft våldsamma problem med rösten de senaste 3–4 åren. Det började med någon infektion, jag skulle säga att det var post-corona, någon virusinfektion, och så var jag dålig nästan i ett år. Sen har det kommit och gått. Men eftersom jag måste sjunga så gör jag ju det ändå.

Vejp funkade – till slut
Att ställa in gig är inget alternativ. Det finns ingen sjuklön som musiker med eget företag.
Det var i den situationen som tanken på att sluta röka började ta form på allvar. Kollegor han träffade pratade om vejp och han började tänka att han skulle testa.
Övergången gick hyfsat snabbt, om än inte direkt som för vissa.
– Det var väl… ja, två veckor kanske av röksug. Två veckor är i och för sig rätt lång tid att gå och känna sug efter något. Men det funkade, säger Christopher.
Känner skillnad i hur kroppen reagerar
Effekterna har inte varit omedelbara, men finns där. Trots fortsatt sjukdomsproblematik och medicinering upplever han skillnad i hur kroppen reagerar.
– Jag tror att återhämtningstiden har blivit fan så mycket bättre. Nu är jag tillbaka på kanske 70 procent av min egentliga kapacitet.
Han är fortfarande hes ibland, särskilt efter intensiva gighelger, men upplever att kroppen svarar annorlunda än tidigare.
– Det går inte att jämföra. Det är väldigt mycket bättre.
Det var så sent som oktober förra året som Christopher fimpade, så det har bara gått ett halvår ungefär. Det tar kring två månader för hosta och slembildningar att minska då flimmerhåren i luftvägarna återhämtar sig när man slutat röka. Men det kan ta betydligt längre tid att få bort inflammationer och irritationer i halsen. Särskilt om man rökt länge. Så Christopher lär få känna av fler effekter på sitt viktigaste instrument vad tiden lider.



