Svenska Cancerfonden vill förbjuda alla andra smaker än tobak i nikotinprodukter och stoppa all näthandel. I ett brev till EU-kommissionen lobbar nu organisationen tillsammans med nordiska systerföreningar, för skärpt lagstiftning och högre skatter – i syfte att klämma åt tobaksbolagen. Samtidigt visar en granskning att tobaksbolag är långt ifrån de enda som påverkas.
Svenska Cancerfonden vill att alla nikotinprodukter enbart ska få smaka tobak eller rök. Organisationen föreslår också ett förbud mot all onlineförsäljning av nikotinprodukter. Det framgår av ett brev som Cancerfonden, tillsammans med andra nordiska organisationer inom cancerområdet, skickat till EU-kommissionen. I brevet uppmanas kommissionen att skynda på revideringen av EU:s tobaksdirektiv samt att införa gemensamma minimiskatter för nikotinprodukter.
Vill se bredare reglering
EU-kommissionen arbetar för närvarande med en uppdaterad version av tobaksdirektivet och förhandlar samtidigt om gemensamma skatter på nikotinprodukter. I samband med detta försöker olika intresseorganisationer påverka utformningen av regelverket.
I sitt brev argumenterar cancerorganisationerna för omfattande förbud och höga skatter, inte bara på cigaretter utan även på andra nikotinprodukter. De skriver att den traditionella tobaksindustrin marknadsför produkter som e-cigaretter och nikotinpåsar, vilket enligt dem motiverar strängare lagstiftning.
”Tobaksindustrin riktar sig aggressivt till unga människor med nya produkter (nikotinpåsar, e-cigaretter, upphettad tobak) genom sociala medier, barnvänliga smaker och tilltalande förpackningar. Dessa produkter utnyttjar luckor i lagstiftningen, fungerar som inkörsportar till beroende och kan innebära betydande hälsorisker”, skriver organisationerna till EU:s hälsokommissionär.
Pekar på utvecklingen i Norden
I brevet lyfts även utvecklingen i de nordiska länderna fram. Organisationerna beskriver ökningar av nikotinanvändning bland unga som en varningssignal för EU.
”Oroväckande ökningar av nikotinanvändning bland unga i de nordiska länderna, drivna av smaksatta produkter med extremt högt nikotininnehåll, fungerar som en tydlig varningssignal för hela EU”, skriver de.
Organisationerna föreslår ett förbud mot mentol och alla andra smaker, med undantag för tobakssmak, i samtliga tobaks- och nikotinprodukter. De föreslår även att all onlineförsäljning av nikotinprodukter stoppas.
Kan hämma rökavvänjning
Enligt flera studier har ”artificiella” tobakssmaker visat sig vara mindre effektiva när rökare går över till vejpning för att sluta röka, något som Vejpkollen vid flera tillfällen rapporterat om.
”Att byta till smaker utan artificiell tobakssmak var förknippat med ett bättre resultat efter ett år. Tobakssmak kan göra användareb mer benägen att leda till återfall (till exempel på grund av kopplingen till rökning), eller helt enkelt mindre tilltalande och därför mindre hjälpsam än andra smaker.” skrev nyligen en forskargrupp som tittat närmare på smakernas betydelse när e-cigaretter används som verktyg för rökavvänjning.
Det är också betydligt vanligare att traditionella tobaksbolag marknadsför e-cigg och rökfria nikotinprodukter med tobakssmaker – inte minst i länder med hårda restriktioner och via heat-not-burn produkter samt olika varianter av snus.
Olika syn på riskbedömning
Statistiken visar att rökningen i Sverige ligger på historiskt låga nivåer och att rökfria nikotinprodukter, som snus och e-cigaretter utan smakreglering, i stor utsträckning har ersatt cigaretter i vissa grupper. En liknande utveckling har noterats i Norge, särskilt bland unga vuxna.
Nikotin är inte klassificerat som cancerframkallande och används även i godkända produkter för rökavvänjning. Det råder samtidigt delade meningar bland forskare och hälsobedömare om skillnaden rökning och rökfria nikotinprodukter när det gäller hälsorisker. Cancerorganisationerna argumenterar dock i brevet för att nikotinberoende i sig utgör ett allvarligt folkhälsoproblem och bör regleras mer enhetligt.
Tidigare krav på riskdifferentiering
Flera konsumentorganisationer har tidigare uppmanat både EU-kommissionen och den svenska regeringen att tydligare skilja mellan olika nikotinprodukter utifrån bedömd skaderisk, både när det gäller beskattning och andra marknadsregler.
Fakta: Marknaden för nya nikotinprodukter i Sverige
Enligt tillgängliga marknadsdata ser försäljningsstrukturen olika ut för e-cigaretter och nikotinpåsar i Sverige.
När det gäller e-cigaretter är det i begränsad omfattning traditionella tobaksbolag som står bakom försäljningen. Av de många engångsmodeller som finns på den svenska marknaden är ”Vuse” och ”Veeve Go” exempel på märken som tillverkas av etablerade tobaksbolag (British American Tobacco respektive Philip Morris).
Försäljningssiffror från Nielsen visar att ”Vuse” står för en mindre andel (under 5 procent) av e-cigarettförsäljningen i en av Sveriges större conveniencekedjor. Den största delen av försäljningen utgörs av andra märken, främst importerade produkter från kinesiska tillverkare, samt det svenska märket VONT.
När det gäller nikotinpåsar är situationen annorlunda. Där har traditionella tobaksbolag en större marknadsandel. Varumärken som VELO och ZYN, kopplade till British American Tobacco respektive Swedish Match (som ägs av Philip Morris), hör till de mest sålda produkterna på marknaden.
