En ny vetenskaplig pilotstudie pekar på att så kallade ”stingfree” nikotinpåsar, utformad med en skyddande barriär mot munslemhinnan, kan minska irritation och snusrelaterade förändringar i munnen. Resultaten är dock fortfarande begränsade och forskningen är i sin linda.
Den nya, aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Odontologica Scandinavica” och fokuserar på hur munhälsan påverkas när användare byter från traditionellt snus eller vanliga nikotinpåsar till en så kallad barriärförsedd nikotinpåse. Produkten som studien undersöker kallas”Stingfree Strong Blue Mint” och är en nikotinpåse med en skyddande biofilm på ena sidan av prillan, som är tänkt att minska direktkontakten med tandköttet. Den blåa sidan av påsen placeras mot tandköttet medan den vita sidan frigör smak och nikotin, något som enligt tillverkaren ska kunna reducera irritation.
Stingfree AB, företaget bakom produkten, har sin bas i Sverige och grundades av snusaren och Lidingeöbon Bengt Wiberg. Idén till stingfree kom efter att hans tandläkare uppmanat honom att undvika snus på grund av irritation i munnen. Wiberg har experimenterat med olika sätt att minska sveda i tandköttet, och detta blev så småningom grunden för den senare patenterade tekniken. I dagsläget driver han Stingfree tillsammans med sin son i en lokal på Lidingö i Stockholm.
Tandläkare som försökskaniner
Studien omfattade 23 deltagare, samtliga tandläkare, som använde snus eller nikotinpåsar dagligen. Under en period på fem veckor ersatte de sina vanliga produkter med den barriärförsedda nikotinpåsen. Förändringar i munslemhinnan dokumenterades sedan genom självrapportering och fotografier som senare bedömdes av externa experter.
Enligt resultaten minskade förekomsten av snusrelaterade förändringar tydligt under studieperioden. Andelen deltagare som uppgav irritation eller synliga lesioner i munnen sjönk markant, och tecken på tandköttsinflammation försvann helt hos deltagarna under de fem veckorna.
Forskarna menar att detta tyder på att den barriärförsedda konstruktionen kan ha en skyddande effekt på munslemhinnan jämfört med mer traditionella produkter. Samtidigt betonar de att studien är utformad som en pilotstudie och därför inte kan användas för långtgående slutsatser.
Begränsat underlag
I studien påpekas det att underlaget är litet och att deltagargruppen är tämligen smal. Samtliga försökspersoner är tandläkare, vilket innebär att gruppen varken är slumpmässigt utvald eller representativ för den breda populationen av snus- och nikotinpåsanvändare. En stor del av materialet bygger också på deltagarnas egna bedömningar av sin munhälsa, något som forskarna själva pekar ut som en svaghet i studien. Icke desto mindre är resultaten så pass positiva vad gäller munhälsa, att de kan peka vägen för fortsatta större och oberoende studier.
Forskargruppen bakom studien består av tandvårdsforskare och kliniker verksamma vid universitet och forskningsmiljöer i bland annat Italien och Storbritannien. Bland medförfattarna finns även den Vejpkollenbekanta, svenske forskaren Karl Fagerström, som under flera decennier varit en välkänd profil inom tobaks- och nikotinforskning.
Karl Fagerström har tidigare varit verksam vid Karolinska institutet och har varit delaktig i utvecklingen av etablerade verktyg för att mäta nikotinberoende. Som Vejpkollen skrivit om tidigare så har han under senare år ofta lyft fram skadereducering och rökfria nikotinprodukter som ett möjligt folkhälsospår, något som gjort honom både inflytelserik och omdebatterad i den svenska nikotindebatten.
Försiktiga slutsatser
Studien är publicerad i en etablerad, vetenskapligt granskad tidskrift inom odontologi. Samtidigt framgår det att den produkt som testats har tillhandahållits av tillverkaren, som naturligtvis har ett kommersiellt intresse av positiva resultat. Forskarna redovisar dock detta öppet i studien och betonar själva att resultaten bör tolkas med försiktighet tills de kan bekräftas i större, oberoende och randomiserade studier.
För att koka ner det hela så visar studien på möjliga positiva effekter för munhälsan vid användning av en barriärförsedd nikotinpåse, men att det vetenskapliga stödet i nuläget är begränsat. Forskarna själva beskriver resultaten som preliminära och framhåller behovet av vidare forskning innan tekniken kan bedömas som ett säkrare alternativ ur ett bredare folkhälsoperspektiv.
Intressant studie, även om den är liten. Att tecken på gingivit helt försvann under fem veckor är ändå rätt anmärkningsvärt, även i en pilotstudie. Vet du om det redan finns planer på en större, oberoende och randomiserad uppföljningsstudie?
Tack för kommentar. Pilotstudien var helt oberoende och har blivit ”peer-reviewed” och publicerad i Acta Odontologica Scandinavica 2025 och citerad i hela tre senare vetenskapliga studier. Vårt lilla Startup bolag Stingfree AB hoppas på att något större universitet ska ta sig ann en större studie med fler deltagare men inget klart ännu. Styrkan i studien är att försökspersonerna var professionella snusande tandläkare och att minskningen av skadegraden avseende oral lesioner i munslemhinnan med 99,98% statistisk säkerställdhet beror på den blå skyddsbarriären på prillorna (p=00002). Antalet snusande tandläkare med gingivit innan de bytte till Stingfreesnus.se var bara 3 stycken men efter 5 veckor vart det inga kvar. Mvh/Bengt Wiberg uppfinnaren och patentinnehavaren av Stingfree Protex® tekniken. ps. för den som snusar eller är tandläkare eller tandhygienist rekommenderar jag denna stora artikel om snus, vitt snus och munhälsa i jan 2026. https://www.2firsts.com/news/2firsts-interview–bengt-wiberg-why-the-oral-health-risks-of-nicotine-pouches-merit-further-study