Motståndet mot EU-kommissionens förslag om kraftigt höjd skatt på nikotinpåsar växer. Nu riktar även Socialdemokraterna kritik mot planerna som kan innebära en skattehöjning på upp till 650 procent i Sverige.
Den svenska regeringens motstånd mot EU-kommissionens planer på kraftigt höjda skatter för nikotinpåsar har varit tydligt sedan det första förslaget presenterades i mitten av 2025. Nu, mitt under pågående förhandlingar i Bryssel, tar även ledande företrädare för Socialdemokraterna ton mot EU-kommissionens förslag om en gemensam EU-skatt på nikotinprodukter.
– Det här är ett dåligt förslag. Det riskerar att slå ensidigt mot en produkt som är vanlig här, medan andra slipper lindrigare undan. Det är varken logiskt eller rättvist. Beskattningen av vitt snus ska avgöras i Sverige, inte på EU-nivå. Precis som med traditionellt snus måste regeringen försvara vårt nationella handlingsutrymme, säger Sofie Eriksson (S), EU-parlamentariker, till Skaraborgs Nyheter.
Kontroversiellt förslag om EU-skatt
Att EU-kommissionen ska få rätt att ta in skatter direkt på unionsnivå är något helt nytt. Tanken är att skatterna – främst på nikotinprodukter samt stora företag – ska bli en direkt del av finansieringen av EU:s verksamhet. I dag finansieras EU huvudsakligen genom medlemsländernas avgifter och tullintäkter.
Att EU skulle få en egen beskattningsrätt är i sig en kontroversiell fråga. Enligt riskerar utfallet att leda till en ”kraftig överbyråkratisering” och försämrad konkurrenskraft i framtiden. Sofie Eriksson är inne på samma spår.
– Vi vill inte att EU bestämmer över svenska skatter, säger Sofie Eriksson till Skaraborgs Nyheter. Elisabeth Skattefrågor kräver enhällighet. Röstar Svantesson nej faller förslaget. Ändå står finansministern och låtsas som om hon är maktlös, fortsätter hon.
Öppen för ändringar i tobaksdirektivet
Däremot ser hon inga större problem med att EU reviderar det så kallade tobaksdirektivet (TPD), som reglerar andra aspekter av nikotinprodukter inom unionen. Direktivet styr bland annat marknadsföring, innehåll, förpacknings- och registreringskrav för produkter som är tillåtna på den inre marknaden.
I dag omfattas både röktobak och vejpprodukter av regelverket, medan nyare produkter som nikotinpåsar och uppvärmd tobak (heat-not-burn) inte gör det. Dessa bör ingå i samma direktiv, menar Sofie Eriksson.
Sverige har lägst andel rökare i EU
Samtidigt framhåller hon värdet av rökfria nikotinprodukter på marknaden. Hon är själv snusare och pekar på att snuset sannolikt har bidragit till att Sverige har betydligt färre rökare än andra EU-länder – 5,4 procent jämfört med ett EU-genomsnitt på strax över 20 procent.
– Nikotin är beroendeframkallande och ska regleras ansvarsfullt. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige i dag har den lägsta andelen rökare i EU, medan rökningen i vissa andra medlemsländer ligger på mycket höga nivåer, säger Sofie Eriksson.
– Det visar att medlemsländer har olika utgångslägen och traditioner. Lagstiftningen måste ta hänsyn till det, snarare än att försöka pressa fram en och samma modell överallt. Framför allt är det här en fråga som vi ska bestämma över själva i Sverige.
Nytt tobaksdirektiv väntas sent under 2026
I dagsläget ligger inget nytt förslag om ett reviderat tobaksdirektiv på förhandlingsbordet. Hur frågan om de nya nikotinskatterna löses förväntas dock påverka även detta när det väl blir aktuellt. Enligt uppgifter till Vejpkollen väntas ett förslag om ett nytt TPD läggas fram under hösten 2026.
Förhandlingarna om vilket skatteförslag som slutligen skickas till Europaparlamentet och Sofie Eriksson pågår för fullt i Bryssel. Som Vejpkollen tidigare rapporterat har de föreslagna skattenivåerna trappats ned något för både röktobak och e-vätska sedan det första utkastet presenterades.
650 procents skattehöjning i Sverige
Däremot ligger en skatt på närmare 143 euro per kilo fast för nikotinpåsar. I svenska förhållanden, där påsarna i dag beskattas med motsvarande cirka 23 euro per kilo, skulle det innebära en skattehöjning på närmare 650 procent.
I reda pengar handlar det om cirka 25 kronor mer per dosa – eller runt 400 kronor mer i månaden för en genomsnittsanvändare som förbrukar omkring fyra dosor i veckan.
