Vejpning, snus och nikotinskräck i Almedalen – kan det bli bättre?

Stigmatisering. Skrämselhicka. Konsumentperspektiv. Det är krångliga ord, men inte desto mindre viktiga i dagens debatt om brukare, barn och marknaden för ”nya” nikotinprodukter. På onsdag håller Vejpkollen och Snusarnas riksförbud låda i Almedalen om just detta. Den här krönikan handlar faktiskt nästan inte bara om det…

Det är återigen dags för Vejpkollen att äntra scenen tillsammans med Snusarnas Riksförbund i Almedalen. Vad ska vi prata om? Nikotin, såklart. Och varför det är viktigt att vi som konsumenter har en röst i debatten om rökfritt nikotinbruk. Sedan närmare 15 år tillbaka har diskussionen och politiken kring e-cigaretter, snus och numera nikotinpåsar i praktiken dominerats av ett preventionsnarrativ. Målet har varit att allt bruk av nikotin, förutom nikotinläkemedel (såklart), ska utrotas, kosta vad det kosta vill. Samtidigt har allt fler rökare hittat vägen bort från rökningen genom att använda just nikotin, men i betydligt mindre skadliga former. 

Tillgången är Svensk med stort S

Den här förändringen har givetvis inte handlat om nikotinläkemedel (duh). Det ser lite olika ut mellan de Europeiska länderna, men Sverige sticker ut i fråga om omfattning och framför allt, tillgänglighet. Rökfria nikotinprodukter har tagit över tobakshyllorna butikerna. Här har vi tillgång en salig blandning av snus, e-cigaretter, heat-not- nikotinpåsar, rakt över disk, och förhållandevis billigt jämfört med cigaretterna. Så ser det verkligen inte ut i andra länder. Det här är helt enkelt jävligt svenskt.

Men det räcker inte med det. 

I samma utsträckning som de här produkterna tar över hyllplatserna i våra närbutiker och bensinmackar så har nästa generation också fått upp ögonen för rökfritt nikotin. Det som tidigare bara fanns i vejpshoppar och risktagande närbutiker finns nu i var och varannan butik. Vi kan tycka vad vi vill om just det här, men marknaden (vi) talar med plånboken och det finns uppenbarligen en efterfrågan på engångsvejps och nikotinpåsar som smakar allt från persika till tjärad båt (även om det sistnämnda inte är en storsäljare).

Same same but different

Vad betyder detta då? Givetvis att bruket av nikotin förändras även bland de som inte kan köpa det lagligt, Ungdomar.

Det kanske låter lite krasst, men alla som börjat röka i tidiga tonår vet hur det fungerar. Ciggen har i alla år varit en symbol. Coolt? Rock n roll? Frigjort? Dekadent? Whatever. Ciggen var kanske inte så jävla god, men nikotinet gav en udda kick och någonstans blev några av oss (inklusive undertecknad) del av ett nytt socialt sammanhang, i rökrutor, under fläktar, i rökrum. Cigaretter betyder så mycket mer än bara grupptryck, bugande för en hänsynslös tobaksindustri, livslångt beroende eller en långsam död. Den kan likaväl beskrivas i termer av nya kontaktytor, vänskap, relationer och möjligheter. För ungdomar är detta en del av livet. Och ungdomar, i synnerhet vi som levde “lite i riskzonen” (som socionomer och sociologer gillar att uttrycka det) har knappast förändrats mellan generationerna.

Nej, det är ingen katastrof, NSG

År 2025, när vi vuxna ojjar oss över skärmtider och porrsajter, är det istället lite ball att dela på en dosa trockaderosnus med kompisarna. Kanske bjuda någon på en vejp som någon äldre kompis langade ut, men som ”inte visste vilken du ville ha så du fick en av varje” (typ 12). Nya saker, prylar man egentligen inte får hålla på med, men inte desto mindre lite coolt, lite dekadent, något som skapar nya kontaktyror, nya vänner, skapar livet, även om det är “lite i riskzonen.”

Så ser det ut i Sverige. Och sannolikt i många andra länder också. 

Och det behöver inte vara en katastrof. Även om några byråkratiska aktivister på folkhälsomyndigheten eller PR-tränade förmågor från Non Smoking Generation vill få oss att tro det.

Reglera klokt – eller misslyckas

Vi har som samhälle goda förutsättningar att hantera den här utvecklingen, betydligt bättre än de vi hade att göra med när cigarettrökningen var på frammarsch. Men det krävs att vi skärper oss och inser att varken rökare eller för den delen nikotinkåta ungdomar egentligen förändrats särskilt mycket mellan generationerna. Inte som vi vill i alla fall.

Det vi däremot kan göra är att se till att det här odygdiga beteendet åtminstone inte leder till lidande och död, något som cigarettrökningen onekligen banade väg för. 

Vi behöver se till att den skörd av “nya” nikotinprodukter som dominerar marknaden idag (svart som vit) blir så säkra de kan vara. Och det gör vi inte med hejdlösa och svepande förbud, retoriska skendebatter om att någon industri “vill göra en ny generation” beroende av nikotin, eller snurriga studier som överdriver risker med den ena eller andra produkten. Lägg av med det där dravlet. 

Förbjud gärna – men välj rätt förbud

Fatta grejen istället. Reglera utifrån kunskap, inte med någon förvirrad skrämselhicka som springer ur en preventionsideologi. Det här är produkter som tillverkas i ett labb, i en fabrik, där varje del eller ingrediens är utbytbar. Det är som en öppen dörr till ställa krav.

Bort med det som är bevisligen skadligt. Förbjud inte en smaksättning för att den smakar ”för gott”. Men om en ingrediens i en e-vätska eller nikotinpåse orsakar allergiska reaktioner hos många, se till att reglera bort den. Om ett nytt material i en förångare visar sig reagera illa med en vanlig ingrediens i en e-vätska, se till att den inte får säljas på marknaden.

Minimera riskerna

Kräv produktsäkerhet, men kräv även oberoende tester, ha örat mot marknaden och säkerställ ett tydligt regelverk och därmed tydlig, men säker och reglerad, tillgång på rökfria nikotinprodukter. Ungdomsbruket går aldrig att utrota, men vi kan åtminstone undanhålla våra ungdomar från en stor del av riskerna. Och på köpet får vi en förhållandevis säker nikotinkonsumtion som tillåter vuxna konsumenter att faktiskt bruka nikotin på ett sätt som vi väljer.

Skitungar är och förblir skitungar

Jag är tämligen övertygad om att vi kan skydda den nya generationen från det mest skadliga nikotinbruket. Men det kommer att krävas fler verklighetsbejakande åtgärder, ett system för skademinimering, och mindre stigmatiserade prevention. 

Vi är på god väg i Sverige, cigaretterna marginaliseras i våra butiker, rökningen minskar, rökare får chansen att ta sina liv tillbaka, även om ungdomarna beter sig som skitungar (vilket de nog SKA göra). Det är ett gott tecken. Låt det inte stoppas. Utnyttja det istället. Och låt oss fortsätta vara jävligt svenska.

Vi ses i Almedalen!
Är du på plats? Kom och prata nikotin med oss!

”Vem ska företräda snuset i EU om inte svenskarna själva?”

Medverkande:
– Stefan Mathisson, Grundare och chefredaktör, Vejpkollen

– Samuel Lundell, Grundare och ordförande, Snusarnas Riksförbund

– Tobias Andersson, Ordförande Näringsutskottet, Sverigedemokraterna, SD

– Carissa Düring, Director, Considerate Pouchers

Var: Diplomat Garden, Strandgatan 30
Tid: Onsdag 25 juni, kl. 13.00–14.00
https://gotland.se/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/136

---

Och slutligen några lästips inför sommaren:

”Vaping – Behind the smoke and fears” av den kanadensiske läkaren Mark Tyndall – en uppgörelse med den aggressiva anti-tobaksrörelsen, motståndet mot skadereducering (både i missbruksvården, inom HIV prevention och inom tobakskontrollapparaten).

”Lighten the weight on your shoulders” av svenske läkaren Fredrik Nyström. En kavalkad av studier där den Nyström redovisar resultatens av åratals forskning kring hälsa, vad som funkar och inte funkar för att leva väl. Avsnittet om nikotin, blodtryck och den hur den politiserade synen på rökfritt nikotin sannolikt leder till försämrad hälsa för många individer är minst sagt lika kontroversiellt som befriande.