”Så blev vi rökfria” -berättelser från Sverige

Hur håller svenskar sig rökfria? Den frågan ställer sig Vejpkollen och Convenience Stores Sweden i en ny artikelserie som går att läsa i Vejkollen och på Convenience Stores News.

Vejpare, snusare, nikotinpåseanvändare och allt däremellan från olika delar av landet Sverige – ett land där knappt någon röker längre. Det var utgångspunkten när jag påbörjade en reportageserie om nikotnbruket i Sverige. Användare som berättar sina historier om hur de gått från rökning till alternativa nikotinprodukter – och hur resan till rökfrihet gick till egentligen.

Men varför göra det här då? Vem bryr sig om förde detta rökare i vårt avlånga land i ett kallt hörn av världen?

Sverige röker knappt längre

Artikelserien är egentligen ett försök att förstå verkligheten bakom påståendet att Sverige snart är ”ett rökfritt land”. För även om en halv miljon svenskar fortfarande röker, så utgör de bara 6 procent av den vuxna befolkningen. Det är riktigt lågt. Enligt WHO:s och EU:s kriterier är det på gränsen till definitionen på ”rökfritt”. Det är ju det ”stora målet” med WHO:s tobakskonvention, en överrenskommelse som såg dagens ljus för över 20 år sedan. Men trots att rökningen minskar i många (väster)länder så går det snabbare i Sverige. Mycket snabbare till och med. Vi ligger långt före alla andra.

Tuff politik mot rökning?

Jag frågade nyligen gång en inflytelserik läkare som jobbar med tobaksprevention i Sverige vad han trodde det här berodde på. Han dyker ofta upp som expert när tankesmedjan Tobaksfakta håller seminarier och som debattör i olika medier. Enligt honom, och många andra aktiva inom anti-tobaksrörelsen, beror Sveriges låga andel rökare på hård lagstiftning och en mycket lyckad tobaksprevention: förbud, lite fler förbud och en bra dos stigmatisering. Rökningen har försvunnit på grund av en tuff politik, något som anti-tobaksrörelsen förespråkat i decennier.

Inte en bra förklaring

Problemet med den förklaringen är att Sverige inte varit ensamt om att driva den här hårda linjen mot rökningen. Vi har sett en liknande lagstiftning i många andra länder, i princip varje Europeiskt land har hårda regler på plats. Snittet inom EU ligger på 23 procent rökare. I Sverige är det sex procent. Bland unga är siffrorna ännu lägre. Hårda regler verkar inte var nyckeln här, utan det är uppenbarligen något annat. Också.

Snusets roll?

Som de flesta redan vet så snusar väldigt många i Sverige. Närmare 20 procent av männen. 10 procent bland kvinnorna. Bland unga, där mindre än 10 procent röker dagligen, minskar det snabbt i takt med att bruket av nikotinpåsar och e-cigaretter ökar En alternativ förklaring till att så få röker här i Sverige verkar onekligen vara bruket av alternativ till cigaretterna, bland både vuxna och unga. Vi ser ett liknande mönster i Norge, men inte lika mycket i Finland, där är snus inte tillåtet att sälja sedan 20 år tillbaka och e-cigaretter kraftigt begränsade genom ett smakförbud (i Finland röker 14 procent av befolkningen). Nyligen släppte dock regeringen försäljningen av nikotinpåsar, med tanken att reglera dem som tobaksprodukter.

En lyckad kombination

Jag tror personligen att förklaringen till våra låga röktal inte är så enkel att den går att finna i varken det ena eller det andra. Bakom de där 6 procenten döljer sig tusentals komplicerade berättelser. Det handlar inte bara om en anti-röklinje inom politiken. Det handlar snarare om reaktioner och interaktioner, ibland i linje med politiken, ibland som en motreaktion mot politiken, ibland helt bortom politiken. Hur många svenskar blev nyfikna på snus och nikotinpåsar sedan rökförbudet på krogarna blev ett faktum? Hur många 20-åringar har snappat upp en glättig och färglad engångeecigg i närbutiken när de ska på fest, bara för att de syns bättre än både cigaretter i närbutiken? Jag tror det spelar större roll än våra myndigheter någonsin kommer att acceptera. Men det är inte mindre verklighet bara för det.

Beroendet – sänksten eller flytväst?

En röd tråd bland de jag pratat med är nog insikten att vattnet alltid söker den enklaste vägen nedför berget. Det band som många har till rökningen handlar inte bara om ett beroende av nikotin. Det handlar lika mycket om självförtroende, självbild och njutning. Att sluta röka handlar ofta om att göra upp med sina laster, för en del är det lättast att bara kasta dem överbord, för andra handlar det om att vikta om bördan. Alternativa nikotinkällor är ett av många sätt att låta vattnet flöda, utan att täppa till viktiga utlopp som orsakar fördämmingar.
Att låta lasten bli en flythjälp, istället för en börda.

De rökfrias berättelser

I de berättelser som jag försöker lyfta fram spelar tillgången jordgubbssmakande e-cigaretter, citrusdoftande snus och bärsöta nikotinpåsar en avgörande roll. Det handlar om mammor, pappor, farmödrar, farfäder, söner och döttrar som inte röker längre. I ett land som närstan är rökfritt.

Stefan Mathisson
Reporter

Här kan du läsa reportagen i Convenience Stores Sweden News (uppdateras löpande)

Björn Åslander – e-cigg – ”Det måste smaka lite rök”

Nikita Lövheden i Partille – e-cigg och heets – ”Står inte ut med tobakssmaker”

Therese Johansson – från W.A.S.P till nikotinpåsar – ”En vacker dag vill jag sluta med nikotin också”

Håkan Friedrich – Efter 40 år bytte han till e-cigg och nikotinpåsar’

Miirza Kadovic – e-cigg – Samma känsla till kaffet – fast bättre för hälsan och billigare