Tonåringar kommer att vejpa – lär er hantera det!

Tonåringar använder e-cigaretter. Såklart. Trots åldersgränser. Trots skräckpropaganda. Och trots att många organisationer kammar in stora bidrag, skattepengar gietvis, för att driva kampanjer i syfte att “varna ungdomar för farorna med e-cigaretter”.
Jösses, det fungerade inte för att stävja rökning bland unga på 80-talet, varför skulle det fungera för e-cigg nu?

När jag tände min första cigarett var jag 14 år. Jag visste hur farligt det var. Jag gjorde det för att jag var nyfiken. Men jag fortsatte för att jag gillade det. Dumt? Ja. Men fördelarna överträffade riskerna, just då. Hade e-cigaretter funnits (1989) så hade jag kanske fastnat för det istället. Forskningen tyder på det. Det nämligen är personligheten, uppväxten och en lång rad psykologiska faktorer som påverkar oss när vi som unga fattar beslut. Beslutet att börja röka är inget undantag. 

Ångest, nikotin och våndor

Rökning, eller för den delen e-cigg, fyller ett tomrum. Tillfredsställer ett behov på flera plan: skapar en identitet, leder till gemenskap, kittlar nerverna. Dessutom: nikotin dämpar ångest. Självmedicinering mot tonårens alla våndor, med andra ord.

Problemet är att rökning med tiden dödar varannan användare. Det är inte nikotinet. Det är inte smakämnena (ja, ALLA cigaretter är smaksatta på något sätt). Det är förbränningen, röken som dödar.

E-cigaretter däremot, är en annan femma. Inte lika skadliga. Inte ens i ett “worst case scenario”. Ånga är ånga – inte rök. Koncentrationen av de skadliga ämnen som går att mäta i ångan är inte tillräkligt hög för att skada lungor eller blodkärl i någon större utsträckning. Det är åtminstone hypotesen. Forskare inom området jobbar med en sannolikhetskalkyl och ställer skadligheten från cigarettrök mot en förmodad skadlighet i ångan från e-cigaretter. Och även om vi inte känner till effekterna av 40 års vejpande så vet vi vad det innebär att röka i 40 år. Att andas in rök, tjära och kolmonixid i flera årtionden, det klarar inte kroppen. Cancer är bara förnamnet.

Skadereducering på rätt ställe

Därför är det intressant med forskning som visar att den grupp ungdomar som för 25 år sedan förmodligen börjat röka, nuförtiden lockas av e-cigaretter istället. Det handlar om såna som mig. Och tuentals andra. Vi som lockas av fördelarna och inte bryr oss särskilt mycket om riskerna. Oavsett om det gäller rökning eller vejpning.

Därför bidrar e-cigaretter till skadereducering, vare sig vi vill det eller inte. 

Jag tänker inte givetvis inte sitta här och uppmuntra ungdomar att använda elektroniska cigaretter. Men jag inser också att det inte spelar någon roll vad jag säger egentligen. Tonåringar kommer att ta risker. Men som vuxen, förälder eller bara politiskt engagerad, har jag däremot ett ansvar för att minska konsekvenserna av de risker som ungdomar oundvikligen utsätter sig för. Se till att bilstolar och säkerhetsbälten finns på plats, om vi nu väljer den liknelsen. Eller att vejpning blir ett alternativ till förbränning.

Hur vi som samhälle hanterar den teknik som kallas e-cigaretter kan få stora konsekvenser för folkhälsan. Kanske inte nu direkt. Men om 40 år ser vi sannolikt effekterna: antingen genom att riskbenägna ungdomar hellre väljer e-cigaretter istället för cigaretter. Eller tvärtom: att ungdomar fortsätter att använda analoga cigaretter – på grund av restriktiv och ogenomtänkt lagstiftning kring e-cigaretter, framtvingad av skräckpropaganda från intressegrupper.

Stefan Mathisson
Chefredaktör Vejpkollen


Vill du bidra till bättre nyhetsrapprtering om vejpning? Stöd Vejpkollen på Patreon! (support for Vejpkollen on Patreon)!

Och följ Vejpkollen på Facebook för snabba uppdateringar!


Vad tycker du? Kommentera nedan!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *